Som jag skrev tidigare åkte jag igår ut till vår stuga för ett dygn med två härliga kvinnor, Maria och Ann-Helen. Att försöka beskriva den glädje, värme och kärlek som vårt fina dygn där präglades av är faktiskt svårt att sätta ord på. Den vackra soluppgången över snötyngda tallar och frusen sjö får visa hur fint allt var.
Vi har pratat om viktiga ting, om funderingar och drömmar, sånt som berör oss och sånt som är angeläget. Brasan har sprakat medan mörkret tätnat. Sent på kvällen badade vi i bastun nere vid sjön i skenet av två levande ljus. Sen pratade vi mera. Och ja, runt midnatt blev jag hes, men vi pratade lite mera ändå.
Efter en god brunch och den vackra solnedgången som syns på bilden bröt vi slutligen upp.
Det här är en helg jag ofta kommer att återvända till i tanken. Bara kärlek.
(HÄR några bilder på maten vi åt och åt och åt av.)
2 kommentarer:
Ja, det var fint. Mera fina möten vill jag ha!
<3
Jag skriver under på allt ovan :-) Ni är två guldkorn i tillvaron, du och Maria.
Kram till er, nu får vi längta till nästa träff
Skicka en kommentar