Min resa

Så slungades vi in i vardagen igen och trots att (eller kanske just därför att) det bara gått två dagar på den känner jag mig riktigt förhoppningsfull. Mina farhågor i slutet av 2011 om att det väl inte kunde bli bättre har hittills inte besannats. Vad är väl ett datum när det känns som om livet har flow?

Vanligtvis kan jag tycka att januari är lång och mörk och deppig och det är först i efterhand som jag inser att jag nog inte är en alltigenom mörk person till sinnet, utan nog mest bara drabbas av för lång tid utan solljus. Hittills känns januari ljusare än på länge i min själ.

Denna termin bjuder på en hel del att se fram emot för mig och familjen; jag återgår till att jobba på mitt jobb mest hela dagarna. Latinstudierna fortsätter jag med, men drar ned på tempot avsevärt. Det tycker nog de flesta i familjen är bra. Barnen tyckte att jag jämt, jämt satt och pluggade (vilket jag gjorde). Det ska bli kul att kavla upp ärmarna och känna vinden i håret på mitt oftast rätt fartfyllda jobb i klassrummet och korridorerna. Jag har fått ett fint mottagande av mina elever. Så fint att jag fick torka en tår ur ögonvrån av rörelse i eftermiddags.

Nästa vecka börjar jag en fotokurs på 7,5 hp vid Luleå Tekniska Universitet. Jag är så otroligt peppad! Om 2011 fotomässigt var rätt inspirationslöst för min del ska det bli ändring på det nu!

Familjen har två roliga resor att se fram emot: dels åker vi en vecka till fjällen i vinter, dels åker vi till Toscana i sommar. Tack för att jag får uppleva detta!

Det blir resande för jobbets räkning också: en vecka i Sevilla i april. Känns helt okej. Eller ja, mer än okej, faktiskt.

Följ med på min resa under 2012! Bloggen lever vidare.